Kustlinjen runt Bempton Cliffs sträcker sig norrut från Flamborough Head mot Filey och är en av Storbritanniens vackraste. Den är också hem för en växande mängd sjöfåglar. De branta kalkstensklipporna är på sina ställen över 100 meter höga, och i kombination med nordsjövindar och svindelkänsla är det inte lätt att hålla kameran tillräckligt stilla för att fotografera dem.

Naturfotografen Drew Webb vet hur man tacklar kameraskakningar. Han har besökt dessa klippor i många år, samt andra naturplatser runt om i Storbritannien, och har fångat det lokala naturlivet med vackra och skarpa bilder. För Drew handlar skakningarna dock om mer än bara miljön och upplever detta mer än många andra som använder långa objektiv. ”Jag har ett tillstånd som kallas godartad essentiell tremor och fick diagnosen när jag var runt 10 år”, berättar han. ”Det orsakar ofrivilliga skakningar i händer och armar, vilket gör det svårt att hålla kameran tillräckligt stilla för att få en skarp bild”. Drews intresse för fotografi och djurliv började på resor till Skottland där han såg fiskgjusar och tog bilder med sin farfars gamla Kodak Retinette genom bilfönstret, men det tog en stund för fröet att gro. ”Det var, som du säkert förstår, inte den optimala kameran för att fånga rovfåglar på längre avstånd, och även fast jag älskade att använda den trodde jag aldrig att det gick att göra fotografering till en karriär. Jag lämnade grundskolan med dåliga betyg och visste inte riktigt vad jag skulle göra”.

”Jag tog ett sabbatsår och läste sedan en mediakurs som jag följde upp med en BTEC-examen och en examen inom fotografi. Det var under den tiden som jag för första gången märkte hur skakningarna påverkade min fotografering. Vi gjorde en övning för att se hur stilla vi kunde hålla våra kameror i handen och jag nådde ned till 1/125 sekunder med ett objektiv på 50 mm. Jag var stolt över detta, men insåg nästa dag att alla andra låg på 1/50 sekund eller till och med lägre. ”Övningen handlade om ”den reciproka regeln”, vilket är en enkel ekvation för att undvika rörelseoskärpa och handlar om att slutartiden åtminstone ska motsvara den aktuella brännvidden för att undvika oskärpa. Vid fotografering på 50 mm ska du till exempel ha en slutartid på minst 1/50 sekund. Hans skakningar uppmärksammades av en kund när han arbetade i en kamerabutik. ”Jag höll på att packa en låda åt en kund som visade sig vara läkare och han frågade mig hur länge jag varit ren. Han trodde att mina skakningar berodde på abstinens! Det var första gången jag som vuxen insåg att skakningarna även var tydliga för andra människor”. Drew började acceptera sina förutsättningar när han såg att mycket av hans telefotografering var oskarp.

”Fram till den här punkten hade jag, trots bevisen, övertygat mig själv psykologiskt om att skakningarna inte existerade eller ursäktat mig från situationer där de var ett problem”, berättar han. ”Jag bestämde mig för att jag inte skulle använda långa brännvidder, utan i stället hålla mig till mer förlåtande brännvidder som 35 mm och 50 mm”. Under covid-19-nedstängningarna återupptäckte han dock sitt intresse för naturlivet och bestämde sig för att inte låta skakningarna hålla honom tillbaka. ”Jag tog med mig mitt objektiv på 70–200 mm på promenader till den lokala ankdammen och gjorde mitt bästa med det, men som alla naturfotografer vet vill man alltid ha mer brännvidd. Jag började därför göra allt jag kunde för att få bättre bilder med längre brännvidder”. I praktiken innebär en stabilare fotografering att Drew vanligtvis använder ett stativ, och han tar hjälp av träd, ”dolda fönster”, saccosäckar eller marken för stabilitet. ”Jag lägger mig till exempel ner som en prickskytt”, berättar han med ett skratt. ”En vän som är del av den amerikanska armén rekommenderade det, eftersom det är ett läge som ger mycket mer stabilitet. Jag kan förbättra skakningarna, men aldrig ta bort dem. Det märks framför allt när jag spelar in videor”.

Drew nyttjar såklart Sony-utrustningens funktioner som den optiska stabiliseringsfunktionen Steady Shot för objektiv och det sensorbaserade systemet Steady Shot Inside för kamerahus. ”På grund av mitt tillstånd måste jag alltid använda bildstabilisering (IS, image stabilisation)”, säger han. ”Jag kollade vilka märken som hade erbjöd bildstabiliseringsfunktioner och Sony var ett stort skäl till att jag började använda Alpha-systemet. Vilka funktionskombinationer jag använder beror på vad och hur jag fotograferar”, fortsätter han. ”Användning av Active Steady Shot Inside-läget tillsammans med de optiska stabilisatorerna med vissa objektiv kan till exempel ge bilderna ett märkligt ”darr”, särskilt på stativ. Det är som om lägena motarbetar varandra. I dessa situationer inaktiverar jag helt enkelt någon av funktionerna, men om jag fotograferar handhållet är det bara att köra!” Bildstabilisering kan även underlätta kompositionen eftersom bilden blir stadigare vid inramning, och kamerornas utmärkta bildkvalitet vid högre ISO-tal innebär också att Drew kan sätta slutartiden så högt han vill. ”Jag använder för närvarande Alpha 7 V och Bird Tracking-autofokus, vilket innebär att jag sällan behöver röra vid objektivet. Det gör stor skillnad eftersom mina skakningar gör att det är som om jag slår på objektivet med en liten hammare! Upplösningen på 30 MP är perfekt för mig. De större pixlarna ger mindre mikrooskärpa än vad som skulle ses på en sensor med högre upplösning, och eftersom jag fotograferar i serier för att maximera chanserna till skarpa bilder underlättar detta arbetsflöde”.

Zoomanvändning underlättar för Drew, då han kan använda en bredare bildvinkel för att hitta motiv och sedan zooma in för att fylla bildramen. Det är därför han uppskattar FE 200-600 mm f/5.6-6.3 G OSS. Trogen sin vilja att göra mer valde han dock andra objektiv under sin senaste resa till Bempton. ”400 mm är nog där jag känner som mest bekväm med att ta skakfria bilder, men eftersom jag alltid vill utmana mig själv tog jag FE 400-800 mm f/6.3-8 G OSS och FE 600 mm f/4 GM OSS, som båda är drömobjektiv för mig och objektiv jag verkligen måste nyttja mina färdigheter för att bemästra”. Drews ihärdighet gällande hanteringen av sina skakningar har även påverkat sättet han lär ut fotografering till andra. ”Min erfarenhet är att det enkla nöjet att fotografera tillsammans med vänner eller fånga speciella ögonblick i naturen är mycket viktigare än den tekniska sidan av saker och ting”, avslutar han.

”Jag vill visa att fotografi är tillgängligt och verkligen kan vara upplyftande för alla typer av människor med mina foton och videor. Jag vill visa fördelar med upplevelsen, oavsett om du lyckas fånga bilden du ville ha eller inte. Några av de bästa resorna jag har haft har varit utmanande. Jag önskar att jag kunde berätta de här sakerna för mitt 18-åriga jag. Livet kändes så dunkelt och osäkert då, men det berodde på att jag kämpade mot mina begränsningar i stället för att fokusera på att uppnå framgång tillsammans med dem”.