”När det gäller resefotografering”, berättar Tolis Fragoudis, ”kan man gå djupare ju längre man är där. För mig är det fängslande. När jag reser till en ny plats vill jag lära känna den och personerna som lever där. Så jag stannar så länge jag kan och sätter inte upp för många specifika mål. Resefotografering bör inte bestå av en checklista.”

Det här tillvägagångssättet kan göra att bilderna blir mer än bara turistbilder, något som märks tydligt i Tolis nya fotografier av Namibias öknar och berg. ”När de flesta besöker en plats kan de kanske stanna en vecka. Det är inte så mycket tid och det blir ännu mer komplicerat om man bokar in hundra saker att uppleva och fotografera. I Namibia hade jag en månad på mig. Även om inte ens det är tillräckligt längre för att verkligen lära känna en plats räckte det för vad jag behövde.”

Det här stämmer aldrig bättre än när befolkningen på en plats fotograferas, säger Tolis. ”Vare sig det är en stad mitt i Europa eller en stam som bor i öknen, om du bara är där några minuter kan du endast förvänta dig att ta bilder som ser ut att vara tagna utifrån. Men är du där minst en dag, bor där, äter och pratar med människor, då börjar du se mönster i hur de lever. Och det leder till naturligare och mer tilltalande foton.”

Men hur fungerar det rent praktiskt, särskilt i ett land du aldrig besökt förut? ”Det är viktigt att inte tänka för mycket på geografi från början, utan att hänga med i flödet. Låt dina ögon och ditt hjärta leda dig så hamnar du rätt.”

”Vi befann oss i ett av bergspassen i ett område som kallas Spitzkoppe, och jag började prata med en lokalbo, Rieth van Schalkwyk. Jag frågade om vi kunde slå läger i bergspasset och ta några bilder av topparna och stenformationerna under stjärnorna. Det visade sig att hennes man var en mycket känd flygfotograf – Paul van Schalkwyk. Hon hade många lokala kontakter och när jag frågade henne om lokala stammar hjälpte hon till.”

Tillsammans med sin guide besökte Tolis den här stammen – Ovahimba-stammen – och gav dem förnödenheter såsom mjöl, olja och salt i present, i utbyte mot att få spendera en dag i deras läger. ”Eftersom vi gjorde på det sättet visste de att mitt uppsåt var ärligt. Till en början tog jag inga bilder. Men det var roligt, för inom kort sa de: ’Var har du kameran? Nu tar vi några bilder!’’”

”När jag fotograferar reseporträtt är det ofta i den här spontana stilen, inget poserande utan mer naturligt och oväntat. Och där är funktionerna hos Sony Alpha 7R IV till stor hjälp.”

”Det är helt klart Alpha 7R IV-kamerans AF som är nyckeln”, fortsätter Tolis. ”Dess snabbhet och exakthet var mycket viktigt eftersom många porträtt togs med FE 135mm f/1.8 GM och maximal bländare. I sådana situationer, där skärpedjupet bara är några få centimeter som mest, är ögonspårningsläget obetalbart. Det fungerar över hela bilden, så inget missas. Människor rör på sig, skrattar och lever, och så vill jag minnas dem – så kameran behöver vara snabb.”

I sådana lägen var även den lutbara skärmen på Alpha 7R IV viktig. ”Jag vill inte ha porträtt som är iscensatta, så i sådana situationer håller jag sällan upp kameran till mitt öga. Fotograferar man på det sättet kan människor bli lite självmedvetna. I stället gör skärmen på Alpha 7R IV att jag kan fota dem utan att titta direkt på dem, med kameran på mitt knä. Då blir jag mer osynlig. De som jag fotograferar tror att jag tittar på andra bilder så därför är de mer avslappnade – deras poser blir mer naturliga, kan man säga.”

En annan sak med Sony Alpha 7R IV som är mycket viktig för Tolis är de fantastiska detaljer den kan fånga, både när det gäller upplösning, höjdpunkter och skuggor med hög kontrast ”När jag köper en kamera är en av de viktigaste faktorerna dynamiskt omfång och Alpha 7R IV har ett stort omfång. Ett bra exempel är den här bilden på stammens matriark i sin hydda. Solen lyser in men inget har bränts bort eller förlorats i mörker.”

Så, vad tyckte Tolis överlag om sin månadslånga vistelse i Namibia? ”Det är ett mycket säkert och vackert land, som inte liknar något annat jag besökt. Men det som verkligen gjorde intryck på mig var människorna jag mötte och hur öppna och glada de var. De har en speciell energi och jag är verkligen glad att jag kunde fånga den med min Sony-kamera. Den här kameran är en perfekt reskamrat för resefotografering.”