2 män som håller fioler över sina ögon

Så här fotograferar jag | Fotografera människor

Kaupo Kikkas

Det finns ett ordspråk: ”Bra foton tar man med en bra kamera. Fantastiska foton tar man med hjärtat och själen.”

När det gäller att fotografera människor skulle jag säga att det förmodligen är det mest dynamiska och mest utmanande området inom fotografering. Fotografer får aldrig glömma att den som poserar för ett foto ger dem ett förtroende. Det är en bräcklig och fin situation som man måste respektera.

man i gul tröja som håller i en klarinett

© Kaupo Kikkas | Sony α7R IV + FE 24-70mm f/2.8 GM | 1/500s @ f/2.8, ISO 3200

Ibland säger personerna jag fotograferar att de gillar mitt självförtroende eftersom det får dem att känna sig bättre till mods. Det självförtroendet kommer från att vara väl förberedd, åtminstone tekniskt sett. Om man till exempel tänker för mycket på f-nummer och att hantera kameran så kan man inte ge motivet tillräcklig uppmärksamhet.

Känn till din utrustning och använd den.

Något som är riktigt bra är att min kamera tänker åt mig, så att jag kan vara fokuserad på det viktigaste i bilden – motivet. Jag har använt alla Sony Alpha 7-kamerorna men för tillfället använder jag flaggskeppet Sony Alpha 1. Dess högupplösta sensor ger mig all detaljrikedom som jag behöver för både kommersiellt och redaktionellt arbete, med snabbheten att fånga även de mest subtila förändringarna i ansiktsuttryck.

4 musiker som håller violinstråkar

© Kaupo Kikkas | Sony α1 + FE 85mm f/1.4 GM | 1/800s @ f/5.0, ISO 1600

För mig har en av de viktigaste förbättringarna i Sonys kamerateknik varit ögonautofokus. Jag fotograferar ofta musiker i mycket dåliga ljusförhållanden. Med Alpha 1:s system för ögonautofokus kan jag fokusera på ögonen även om ljusförhållanden inte är bra nog för fotografen att själv se dem. Tidigare skulle den här sortens foto innebära tvivel kring om bilden var i fokus. Det behöver jag inte bekymra mig om längre.

En berättelse i en bild

Det är viktigt att tänka på bilden på samma sätt som en konstnär tänker på sin målarduk. Ett av de vanligaste misstagen som nybörjare gör är att fokusera för mycket på personen de fotograferar och glömma bort resten av bilden. Det betyder att de fyller två tredjedelar av ”målarduken” med någon oviktigt, och så ska det inte vara. Min egen metod är att jag tänker mig att det inte finns någon bakgrund eller förgrund, bara en enda sak eller person, och det är berättelsen i bilden.

2 män klädda i svart som ser allvarliga ut

© Kaupo Kikkas | Sony α7R IV + FE 85mm f/1.4 GM | 1/160s @ f/3.5, ISO 3200

Om jag arbetar med en person försöker jag alltid lista ut deras berättelse och lyfta fram den genom att tänka på hur jag ska berätta historien genom min kameralins. Även om det är en okomplicerad svartvit närbild behöver jag först göra klart för mig själv varför jag är där och vad jag gör.

Vad tittaren ser i bilden beror på brännvidden på objektivet jag använder. För tillfället fotar jag 135 mm med det otroligt skarpa objektivet 135mm f/1.8 G Master. Jag fastnade för det här objektivet direkt när jag provade det. Jag använder det vanligtvis för helbilder och närbilder – det ger en mycket jämn bokeh. Jag använder även G Master-objektiven på 85 mm och 24–70 mm. De här tre objektiven använder jag till cirka 90 % av alla porträttbilder jag tar, och 135 mm-objektivet är min favorit. Men om jag ska arbeta på plats och vill resa lätt tar jag bara med mig ett objektiv beroende på typ av fotografering.

porträtt av en kvinna i vit skjorta

© Kaupo Kikkas | Sony α7R IV + FE 135mm f/1.8 GM | 1/200s @ f/8.0, ISO 100

Bildkomposition

Bildkomposition är lekfullt. Det finns bara en handfull regler som man måste kunna så bra att de nästan är undermedvetna. Annars är man fri att improvisera och låta sig ryckas med av inspiration under fotograferingen. Det är som musik: man måste kunna grunderna innan man kan börja improvisera.

porträtt av en kvinna som tittar ut över en sjö

© Kaupo Kikkas | Sony α1 + FE 24-70mm f/2.8 GM | 1/640s @ f/2.8, ISO 320

Om man börjar improvisera innan grunderna sitter kan man få underliga kompositioner. Idén kan vara bra, men själva bilden blir rörig. Det ser jag ofta, och det är ofta talangfulla människor med massor av idéer som tycker att de kan hoppa över grunderna.

Ljussättning

Att ljussätta motivet är inte bara en fråga om ”av” eller ”på”. Ljus har många egenskaper, såsom färg, intensitet, skärpa och riktning. Det viktigaste är att analysera och förstå det befintliga ljuset på platsen innan man bestämmer sig för vad man ska göra med det.

För mig börjar ljussättningsprocessen ofta med små förflyttningar snarare än att direkt lägga till saker som stora lampor, stativ och softboxar. Bara genom att flytta motivet några meter kan man få ett helt annat ljus. Genom att ändra fotovinkel kan man också få ett helt nytt perspektiv och en annan bakgrund, och åter förändra den övergripande balansen i kompositionen och ljuset.

porträtt av en kvinna som gömmer sig bakom 2 svarta tavlor

© Kaupo Kikkas | Sony α1 + FE 135mm f/1.8 GM | 1/1250s @ f/2.5, ISO 100

Jag har stor frihet att arbeta med befintliga ljusförhållanden eftersom sensorn i Alpha 1 kan användas med höga inställningar för känslighet utan att jag behöver bekymra mig om att minska bildkvaliteten. Jag kan fotografera omslag till skivor och tidskrifter med ISO 3200, och det ger mig mycket större frihet och utrymme för kreativitet.

Produkter i fokus

Kaupo Kikkas

Kaupo Kikkas | Estonia

”Arbeta hårt och älska det du gör, så följer allt annat efter”

Relaterade berättelser

Registrera dig för att få α Universe-nyhetsbrev

Grattis! Nu är du prenumerant på α Universe-nyhetsbrev

Ange en giltig e-postadress

Något gick tyvärr fel

Grattis! Nu är du prenumerant