De bergiga och alpina skogarna i Schweiz utgör en dramatisk kuliss för vilken berättelse som helst. I Sew Torn – regissören Freddy Macdonalds debutfilm – är de skådeplats för inte mindre än tre olika berättelser. Inspirerad av Coen Brothers råa skildringar från landsbygden handlar Macdonalds vågade thrillerprojekt om en sömmerska som trasslar in sig i sin egen tråd efter att ha stulit en väska i samband med en misslyckad knarkaffär. Inspelningsplatsen bjöd på lika många produktionsutmaningar som bedövande vackra bilder.

Sew Torn valdes ut för både Camerimage och den internationella filmfestivalen i Locarno och baseras på en sex minuter lång kortfilm som Macdonald arbetade med tillsammans med filmfotografen Sebastian Klinger, som han även valde att samarbeta med när det blev dags för långfilmsprojektet.

”Freddy hade en tydlig vision för projektet redan från början,” berättar Klinger. ”Och jag visste att det skulle bli extra spännande med tanke på den centrala rollen som färg skulle spela. Vi filmade tre olika berättelser, och varje berättelse hade en egen primärfärg som skulle betonas i valet av produktionsdesign och färggraderingsprocessen. Det var en spännande utmaning!”

Alfonso Cuarons Children of Men var vår huvudsakliga visuella referens för projektet. Macdonald och Klinger var inspirerade av dess breda vinklar, handkamerascener och närbilder på karaktärerna. Eftersom han har filmat med alla slags filmkameror förut, visste Klinger att Sonys kraftfulla, kompakta FX6 kunde leverera kombinationen av bildkvalitet och att övervinna de råa praktiska utmaningar som den krävande inspelningen skulle behöva.

FX6: en lätt, handhållen biokamera

Hela produktionen var beroende av att allt gick snabbt. Vissa dagar skulle 70 olika scener filmas för att hinna med schemat. Det innebar att det var lika viktigt att kameran för jobbet var praktisk som att den levde upp till kravet på bildkvalitet.

Klinger satsade på ”äkta” handkamerateknik, utan att använda en Easyrig eller annat stödsystem. Detta innebar att han kunde vara mycket friare i sitt fotografiska uttryck och få tillgång till fler platser och vinklar. Men det underströk också vikten av en lättviktig kamera.

Snabb förflyttning med interna ND-filter och G-Master-linser

FX6:s inbyggda ND-filter var ur den här synvinkeln till stor hjälp, eftersom behovet av externa filter försvann, vilket innebar betydligt mindre vikt på filmriggen. Men det verkligt värdefulla med de inbyggda ND-filtren var hastighet. Klinger kunde spara värdefull tid genom att växla mellan filter medan ljusförhållandena förändrades, snarare än att behöva stanna upp för att justera. Detta var särskilt viktigt med en så liten besättning, som vissa dagar endast bestod av 10 personer och ingen förutom Klinger på kamera. Sådana dagar var den enkla harmonin mellan FX6 och Sony G Master-objektiven avgörande.

Samtidigt som produktionen hade ett urval av förstklassiga Sony G Master-objektiv, användes FE 24–70mm f/2.8 GM II för cirka 70 % av bildmaterialet. Ungefär hälften av det återstående materialet fotades med FE 16–35mm f/2.8 GM II.

Alpha 7S III den perfekta partnern för FX6

FX6 stod för majoriteten av filmmaterialet, men Klinger valde samtidigt att använda en Sony Alpha 7S III för bil- och gimbal-foto. Med samma sensor och färgteknik som FX6, upptäckte han att han enkelt kunde matcha bildmaterialet från de två kamerorna i efterredigeringen. Båda kamerorna erbjöd dessutom en nivå av dynamiskt omfång som Klinger inte hade förutsett innan inspelningen startade.

”Jag blev genuint chockad av det dynamiska omfånget”, säger Klinger. ”Vi filmade i djupa dalar, rörde oss ofta mellan skugga och starkt solljus, och bilderna vi tog blev superfina.”

Imponerande latitud och filmiska färger

Klinger har flera års erfarenhet av att arbeta med visuella effekter och tog täten inom det även i efterredigeringen. Denna värdefulla kontinuitet mellan fotograferings- och efterredigeringsprocessen innebar att han visste exakt vad han gjorde när han förbättrade eller justerade originalmaterialet, även om dessa ändringar ofta var minimala.

I en minnesvärd scen exploderar en tygfabrik på ett spektakulärt sätt och börjar brinna. Den aktuella dagen befann sig Klinger bara 10 meter bort, på andra sidan gatan, och kände sig något nervös:

”Eftersom jag aldrig har filmat en explosion förut, och vi inte kunde testa det på något sätt, var jag inte säker på hur jag skulle exponera bilden. Jag behövde hitta balansen i att tillåta stark blixt, men inte så stark att vi skulle förlora detaljer i högdagrarna eller skuggorna. FX6 hanterade detta briljant och möjliggjorde ett fantastiskt resultat utan att några detaljer gick förlorade alls. Vi lät Alpha 7S III spela in en säkerhetskopia med något mörkare exponering, men vi behövde inte den.”

När det var dags för den sista färggraderingen tillbringade Klinger och Macdonald 10 dagar i graderingssviten med veteranen inom färgläggning, Simon Hardacre. Eftersom de fotat i XAVC-I hade de perfekta förutsättningar för subtil justering av hudton, och de övergripande färgskiftningarna som behövdes för att bidra till känsla och särdrag i de tre olika berättelserna i filmen. På bara 10 dagar kunde de betona och framhäva de tre olika berättelsernas färger, blått, gult och rött, och skapa en skräddarsydd ”visuell känsla” för varje berättelse. De hade en 4K DCI som var redo för biopremiären i South By Southwest.

Som Klinger säger: ”Efter att ha arbetat med Simon känner jag nu fullständig tillit till att Sonys kodekar kan leverera allt jag behöver för cinematografi i framtiden.”