Bildskärpa

Jag stod ensam vid sidan av planen. De andra fotograferna hade gått till den andra sidan när Emma Meesseman kom fram. Det är inte ofta Emma visar känslor så här. Hon brukar vara väldigt lugn och samlad, så det här ögonblicket var ovanligt, och jag kunde fånga det med min Sony Alpha 9 II.

Ögonblicket kom i slutet av matchen. Det var i semifinalen mellan Meeseemans lag, Fenerbaçhe, och CBK Mersin. Emma Meesseman är den bästa kvinnliga basketspelaren i Europa och alltid den viktigaste spelaren i laget, och hon hade nästan vunnit matchen helt på egen hand och tagit sitt lag till finalen. Hon släppte ut alla dessa känslor i några sekunder bara, och jag tog fem eller sex bilder med Alpha 9 II och min FE 70-200mm f/2.8 GM OSS II.

Känslor fångade på bild är det viktigaste i sport och i livet i stort. Det är viktigare än en slam dunk, än trepoängare och regelbrott. De känslor som uttrycks av ansiktet är viktigast eftersom de förklarar situationen bättre än något av de andra fotona kan göra.

Jag brukade redigera sådana här foton i svartvitt eftersom det blir lättare att visa känslor utan färger som distraherar. Här valde jag däremot att inkludera färgerna på grund av tröjan och Fenerbaçhes färger. Det var ju en del av berättelsen. Från ett praktiskt perspektiv är jag Chief Marketing Photographer hos FIBA (Fédération Internationale de Basketball), och att presentera bilden i färg gör den mycket lättare att dela på sociala medier och för kommersiella syften.

Bilden togs med Sony Alpha 9 II och FE 70-200mm f/2.8 GM OSS II-objektivet, som jag, tillsammans med FE 24-70mm f/2.8 GM II-objektivet och FE 300mm f/2.8 GM OSS, alltid använder för basket. Jag har tagit bilder med Sony-kameror och -objektiv sedan FIBA World Cup i Kina år 2019. Det känns skönt att använda den här kameran eftersom jag vet att utrustningen är perfekt. Det innebär att det är en sak mindre jag behöver oroa mig för när jag tar mina bilder.

Till exempel är Alpha 9-kameraserien väldigt snabb, och jag behöver aldrig oroa mig för fokuset, eftersom det alltid är perfekt. Jag använder egentligen inte ansiktsspårning när jag fotograferar basket, eftersom planen är mycket mindre än i en sport som exempelvis fotboll, och det är många spelare som rör sig snabbt och dessutom kan ansikten i publiken komma med. Jag använder istället spårning och ställer in storleken på autofokuspunkten på L, så att mina motiv alltid spåras exakt och hamnar i fokus.

Emma såg bilden. Hon var nöjd med den. Spelarna blir alltid väldigt glada över den här typen av känslofyllda bilder – de betyder mer än bara ett foto på när de lyfter en buckla på en prispall. För mig är dessa foton speciella, eftersom det alltid finns massvis med foton på spelare som lyfter bucklor, men möjligheten att ta sådana här bilder kommer inte av sig självt. Man måste vara på rätt plats vid rätt tillfälle, och det är inte lätt.