I likhet med många fotografer lärde sig António Morais sitt yrke av sin far. ”Det var på nittiotalet och analog fotografering var som mest populärt”, berättar António. ”Jag lärde mig att använda en kamera och fotade på film. Det är därför jag idag väljer färger och stilar som påminner om diafilm eller negativfilm.”
Inflytandet av filmens färg, kontrast och mättnad är tydlig i Antónios videoarbete. Eftersom han började med att lära sig fotografering utgör detta dock fortfarande en viktig del av hans kreativa arbetsflöde. ”Jag har med mig en Sony Alpha 7R V-kamera varje dag och använder den som en anteckningsbok. Om någonting fångar min blick – en plats, ljuset på just den platsen, eller själva stämningen där – så tar jag en bild.”
António älskar att resa för att finna inspiration, och kulturella eller historiska kontraster utgör ofta en inspirerande juxtaposition för honom. En sådan plats som han nyligen besökt är Macao. ”Det råder en enorm kontrast mellan det portugisiska och det kinesiska arvet där”, säger han om regionen, ”och så finns det dessutom futuristiska områden, som är fulla av kasinon, i denna självstyrande region av Kina. Jag gillar att sammanföra de här kontrasterna i samma bild eller bildserie.”
António utforskar områdena med sin Sony Alpha 7R V, eller Sony Alpha 7C II när han vill ha minimal packning. ”Jag brukar resa med objektiven FE 35 mm f/1.4 GM och FE 85 mm f/1.4 GM. På senare tid har jag använt FE 28-70 mm f/2 GM som är ett fantastiskt objektiv, men när jag vill ha med mig något mindre och lättare väljer jag antingen zoomobjektivet FE 24-50 mm f/2.8 G eller FE 70-200 mm f/4 Macro G OSS II.”
António använder Kreativa uttryck på kameran för att imitera filmkänslan. Han testar olika uttryck för att se hur de förändrar motivet. ”Kreativa uttryck hjälper mig att hitta samband mellan stämning, ljus, skuggor, föremål och platser. Jag tycker om att experimentera med flera olika uttryck medan jag håller på att inspirera mig själv.”
António har fyra kreativa uttryck som han använder regelbundet: FL (filmstil), VV (levande), VV2 (levande 2) och BW (svartvitt).
Jag använder FL i situationer där jag vill ge eftertryck åt den handling som en viss person utför, till exempel vid gatufotografering. FL åstadkommer detta genom att dämpa färgmättnaden och betona former med hjälp av ett högt kontrastförhållande och stark skärpa. VV och VV2 är väldigt likartade vad gäller mättnad; den största skillnaden är hur exponeringskurvan fungerar. VV brukar ge en mörkare exponeringskurva med mindre kontrast, medan VV2 ger en ljusare exponeringskurva med starkare kontrast. Jag använder VV för naturfotografering och naturliga landskap, och VV2 för stadsmiljöer och stadsmotiv där jag vill framhäva färg och form på byggnader eller föremål.”
Det som återstår är BW, vilket António använder för att avlägsna färg med en ram och framhäva föremål och strukturer för en mer dramatisk effekt. Det finns ett kreativt uttryck som spelar en viktigare roll i hans arbete än de andra, nämligen FL. ”Jag älskar den grunge-aktiga, korniga, högkontrasterande och skarpa känslan som det ger bilden”, säger António. ”Hudtonerna som blir varmare/mer gyllene i högdagrarna, de blå tonerna som blir mindre mättade och ger intryck av ljust cyanblått – det påminner mig mycket om vissa av mina absoluta favoritval med negativfilm.”
Det går att justera en del av inställningarna för varje stil direkt i kameran, och ibland experimenterar António med inställningarna för kontrast och mättnad. Målet med att redigera bilderna i efterhand är att förstärka det intryck som åstadkoms vid själva bildtagningen. ”Jag brukar justera högdagrar, skuggor, intoning, mättnad och skärpa för att förstärka intrycket som själva bildtagningen fångat.”
Från Antónios besök i Macao är det framför allt en bild som illustrerar hans stil mer än någon annan – det är ett foto av en kvinna som vattnar sin trädgård. António använde det kreativa uttrycket VV2 till fotot för att verkligen framhäva alla färger i motivet. ”Jag ville göra definitiv åtskillnad mellan färgerna i bakgrunden och dem i förgrunden”, förklarar han. ”Så som bilden är komponerad ser det ut som att hon vattnar hela staden. Hon är större än staden, som en gud som tornar upp sig över den.”
António tycker om historierna som hans bilder förtäljer. ”Jag vill laborera med underförstådda betydelser i bilderna jag tar. I en stad där luftfuktigheten är relativt hög under en stor del av året verkar det som att det här fotot ger en möjlig förklaring till det.”
”Ljuset är min inspiration och tillfället är min bästa vän när jag förmedlar mina berättelser.”