Bildskärpa

Det här är Karl – en vacker person. Titta bara på hans ögon. Jag kan se att vissa människor blir förälskade i den här typen av personer eftersom de är ärliga och äkta. Han kör inte en snabb sportbil och gömmer sig inte bakom en mask. Det här är den person han är. Jag var i Antwerpen under en kall dag när jag såg Karl stå och dricka en öl. Jag blev nyfiken på vilken typ av person han var. Vi började prata och märkligt nog berättade han att han kom från Holland, men att det var lättare för honom att vara hemlös på Antwerpens gator. Han hade arbetat hela sitt liv och haft en tuff uppväxt. Han såg min kamera och frågade: ”Vill du ta en bild på mig?”. Självklart ville jag det, men i situationer som denna vill jag lära känna den andra personen – jag vill inte göra personen obekväm eller utnyttja den. Jag pratar alltid med personen och lär känna den, vem personen är, precis som när jag tar ett porträtt i studion. "Det är den här livsstilen jag har valt", berättade Karl och förklarade att han hade tackat nej till bostäder tidigare. Jag använder alltid min Sony Alpha 7C II för gatufotografering. Den är liten och har sökaren på vänster sida, så om jag fotograferar i landskapsläge kan jag använda den med höger öga och hålla vänster öga fokuserat på motivet. Nittionio gånger av hundra fotograferar jag med kameran inställd på en svartvit kreativ stil. Det tar mig tillbaka till när jag fotograferade med min fars kameror i min ungdom. Han var en fotograf och dokumentärfilmare som alltid använde svartvit film. Och jag fotograferar som om jag använder film – jag tar ett foto, jag har en chans på mig.  Jag använder EyeAF eftersom det gör det möjligt för mig att vara närvarande i stunden – jag vill känna den kontakten, det är väldigt viktigt.

Jag använder alltid Sony FE 35mm f/1.4 GM för dokumentär gatufotografering och porträtt ute på gatan. Jag använder ett fast objektiv eftersom jag känner till min ram – om jag vill zooma in eller ut går jag framåt eller bakåt. Jag ville ha lite skärpedjup i bilden, så jag tog inte den här bilden med f/1.4. Fotograferingen med f/3.2 gav bakgrunden lite skärpa. Karl står framför trappan, eftersom det är ingången till där han bor. Så det var viktigt för mig att visa det sammanhanget och en glimt av staden.

Jag åker tillbaka till Antwerpen om några veckor. Jag planerar att skriva ut bilden och hitta Karl. Jag vill att han ska se bilden och känna sig stolt. Stolt att han är en person. Bilden känns levande tack vare den där blicken i hans ögon och ögonkontakten med mig. Man ser vem han är.

Jag är så tacksam att jag fick ta den här bilden på honom.