Med en Sony Alpha 6700 i handen siktade den finske fotografen Hugo Korhonen på att fånga våren nära sin hemstad – Kuopio.

”Jag tycker att det är väldigt lustigt att jag reser till alla dessa platser runt om i världen, men jag tar för det mesta mina bästa bilder väldigt nära mitt hem”, säger Hugo. ”Det finns alltid ett ’ögonblick’ som bara händer; det kanske beror på mina ögon. Jag känner till området så väl och jag hittar här och förstår det.”

Att fotografera våren är en tuff utmaning för Hugo. ”Våren är en så vacker årstid, men jag har alltid undvikit att gå ut och fotografera eftersom jag lider av svåra allergier. Men med de bilder som jag har tagit i år kan jag nu vara glad över att jag lyckades pressa mig själv och fotografera några häftiga saker.”

För sin vårbildserie använde Hugo Alpha 6700 och dess kraftfulla 26-megapixelsensor i APS-C-storlek. ”Jag började fotografera med en Alpha 6500, så det kändes bra att gå tillbaka till den serien. Jag gillar verkligen storleken, speciellt handtaget som är väldigt stort med tanke på kamerans storlek. Det senaste fokuseringssystemet är fantastiskt, det är galet hur bra det kan spåra objekt som flygande fåglar.”

Hugo hittar vackra scener för sina bilder, men letar sedan efter små element inuti dem, så som människor, flygplan, fåglar eller djur, som ger en känsla av skala och visar hur stor världen är och hur små vi själva är i den.

Den mindre Alpha 6700-kameran, tillsammans med Sony E PZ 10–20 mm f/4 G- och E 70–350 mm f/4.5-6.3 G OSS-objektiven, gjorde det enkelt för Hugo att fotografera.

”Uteslut inte beskärningsfaktorn med den mindre sensorn!” säger Hugo. ”Jag trodde tidigare att det inte var bra att ha en mindre sensor, men nu kan jag, med 10–20 mm-objektivet, få de vidvinkelbilder som jag inte kunde tidigare, med 16 mm som den bredaste.”

Även om Hugo älskar att fotografera med 10–20 mm-objektivet, har han lika stor anledning att ta landskapsbilder med ett teleobjektiv, så som 70–350 mm.

”Jag tror att fotografering handlar om att göra rätt val av vad du kan få plats med. Med vidvinkel kan du visa mycket av en scen, men med ett teleobjektiv kan du lyfta fram den specifika del av landskapet som du vill visa; saker som betraktaren vanligtvis inte skulle se. Ett teleobjektiv ger verkligen en fotograf möjlighet att fokusera på berättande. Det är också därför jag inte brukar fotografera med 50 mm, som ser normalt ut för mänsklig syn.”

Intressant nog är de flesta av Hugos landskapsbilder tagna vertikalt. Den finska fotografen upplever att denna orientering fungerar för hans bilder och letar efter scener där han kan fotografera vertikalt. Men det finns även en annan anledning, och den handlar om hur nästan alla av oss nu tittar på bilder.

”När jag lägger upp mina bilder på sociala medier är den vertikala orienteringen optimerad för skärmarna. Självklart är mitt mål att fånga scenen och skapa konst åt mig själv, men även för andra att se. Jag vet att om jag fotograferar horisontellt kommer bilderna med största sannolikhet inte att ses av så många människor och kommer inte att visas till sin fulla potential.”

Den vertikala bildserien avslöjar vårens fylliga färger. Färgpaletten med svala blåtoner och slående varma soluppgångar kommer av det dramatiska ljuset från den blå timmen, soluppgång, solnedgång och gyllene timmen.

”De flesta människor ser världen under dagsljus, särskilt under våren och sommaren. När soluppgången är 03.30 ser de flesta inte att det fantastiska ljuset vid denna tid. Jag känner mig också annorlunda när jag fotograferar vid den här tiden – världen ser mer magisk ut. Det är något som jag alltid vill visa människor – vår världs skönhet. Och det hjälper mig också. Om jag känner mig nedstämd kan skapandet av konst hjälpa mig att besegra de svåra känslorna och ge lite lugn och ro.”