Gareth Edwards har länge varit en förespråkare och utövare av slimmat och snabbt filmskapande. Hans långfilmsdebut, Monsters, filmades med en produktionsbudget på mindre än 500 000 $ och klipptes ihop på en laptop. Det är alltså ingen överraskning att hans senaste skapelse, The Creator, gjordes redan från början med ”prosument”-utrustning, färdig att användas.

Det betyder förstås inte att det här projektet saknade ambition. Filmen uppvisar många egenskaper som återfinns även hos storklassikerna inom science fiction, från stora stridsscener till fantasifulla, futuristiska teknologier. Handlingen utspelar sig år 2070, femton år efter att en kärnvapendetonation i Los Angeles orsakat krig mot artificiell intelligens. Berättelsen följer en före detta agent från specialförbanden (John David Washington). Han ger sig ut på ett riskfyllt uppdrag, där han måste hitta ”The Creator”, skaparen av ett vapen, som skulle kunna avsluta kriget och garantera seger till den sida som har det i besittning. Knappast en resumé man förväntar sig från en filminspelning med "prosument"-verktyg.

Edwards diskuterade projektet och sina planer med sin samarbetspartner från Star Wars-filmen Rogue One: filmfotografen Greig Fraser, ASC, ACS. Tillsammans valde de snart ut Sonys FX3 för att stödja inspelningsfasen av filmen, trots att dess prisklass ligger lägre än dagshyran för en typisk Hollywood-filmkamera.

Men efter ett flertal förseningar på grund av pandemin, kunde Fraser trots allt inte delta i produktionen som den ledande filmfotografen. Istället ersatte han sig själv med Oren Soffer, en ung filmskapare med en skarp visuell stil, något han finslipat på ett stort antal musikvideor, kortfilmer och spelfilmer.

Soffer var överraskad av kameravalet FX3, som han ansåg bara vara en liten videokamera inuti kamerahuset för en stillbildskamera. Det skulle inte vara hans förstaval av utrustning för en långfilm med produktionsbudget på 80 miljoner dollar. Men, efter att ha screenat testfilmer gjorda av Fraser, så var Soffer helt förbluffad. Han visste att FX3-an skulle kunna hålla bildkvalitetskraven som en Hollywood produktion ställer: ”Kameran är i stånd till att fånga otroliga bilder … Jag blev helt tagen”.

Anmärkningsvärda bilder, även i månsken

Medan testfilmerna imponerade, så tog Soffer tillfället i akt för att själv testa att filma i Thailand, där inspelningen skulle äga rum. Där överglänste FX3 andra och dyrare filmkameror inom ett mycket specifikt område, nämligen dess hantering av iscensättningar med låga ljusnivåer.

Soffer kunde testfilma i månsken och fånga vackra nattscener utan någon som helst extrabelysning. Ett tajt schema innebar att det inte skulle vara möjligt för inspelningen, men den höga ljuskänsligheten hos FX3 innebar att Soffer ändå kunde filma fängslande scener i skymningen och den tidiga kvällen.

Denna lågljusfunktionalitet förlängde faktiskt möjligheterna för filmning varje dag. Edwards och Soffer insåg att de hade 15-20 minuter extratid under skymning, vilket tänjde ut den eteriska ”blåa timmen” som vördas av många filmfotografer. Filmens öppningsscen filmades under dessa förlängda skymningar, där soldater kommer upp ur havet och går på en strand badande i ett mjukt nattsken.

Senare i filmen finns en dramatisk skjutning som filmades högt uppe i Bankoks Rosewood Hotel som har vida vyer över staden. Inspelningen av denna sekvens använde endast stadens ljus som kom in i rummet utifrån, vilket skapade en unik atmosfär för handlingen. Det hade helt enkelt inte varit möjligt utan en kamera med ljuskänsligheten hos FX3.

Kompakt, överkomlig konstnärlighet

Medan bildkvaliteten var av yttersta vikt för Edwards och Soffer, så hade FX3:s kompakta design ännu fler fördelar för filmmakarna. Edwards föredrar ofta att hålla och sköta kameran själv på sina filmer, så FX3 hade den ideala storleken och formen för att stödja hans föredragna inspelningsstil. Långa tagningar var lättare att genomföra, med hjälp av lätta kardanupphängningar istället för större stödriggar och svårhanterlig utrustning. På det hela taget filmades ungefär hälften genom handhållen kamera, medan resten gjordes med en liten dolly eller Technocrane.

Priset för FX3 förde med sig en annan fördel: produktionen hade råd att köpa flera enheter. Dessa monterades på olika rigganordningar, inklusive en drönare, och sparade både värdefull tid och gjorde det möjligt för filmteamet att ta sig snabbare igenom det fullspäckade produktionsschemat.

Kombinationen av den snabba inspelningsstilen och Soffers förmåga att använda naturligt ljus har resulterat i en slående filmupplevelse. Edwards nya projekt har ett överflöd av energi och en realistisk look som påminner om klassiska science fiction-filmer som Blade Runner. Den tillhandahåller dessutom rikligt med bevis att ”prosument”-verktyg för filmskapande inte bara kan användas för storfilmsprojekt, utan att de faktiskt kan öppna nya möjligheter till kreativitet för filmmakarna.