Vi tar nästa steg

”I mitt arbete finns det alltid en antydan till rörelse”, säger mode- och kändisfotografen, Frank Doorhof. ”Det kan vara de fina nyanserna i en hand som ger intryck av en rörelse eller en pose som skapar en viss kurva… Jag älskar ’flödande’ linjer på det sättet. Jag kan bli oerhört nöjd med en bild där modellen kastar med håret lite grann!”

Rörelse, oavsett om den är stor eller liten, är den väsentliga energin som strömmar genom alla bilder Frank tar. Och det är någonting som han vet når ut till betraktarna och instinktivt lockar deras blick på samma sätt som våra sinnen har utvecklats för att märka rörelse, starka färger eller mönster.

”Jag letar alltid efter flödet”, säger han ”även om det inte är stort och uppenbart eftersom en mer dynamisk bild alltid är mer fängslande för betraktaren”.

Förutom motivets regelbundna rörelse fyller Frank sina bilder med dynamisk energi med hjälp av rekvisita och fysiska effekter. ”När man kommer in i det”, säger han ”finns det så många alternativ. Vatten, rök och pulver är alla bra och jag använder också långa klänningar, sjalar med en vindmaskin på turbo eller bara väldigt lite blåst. Det finns så mycket som kan tillföra den där känslan av rörelse. Möjligheterna begränsas bara av din kreativitet”.

Den instinktiva dragningen till rörelse speglas i hur den fångas, enligt Frank, med konkreta steg som krävs för att hitta rätt ögonblick i en vridning eller ett språng. ”När du fångar rörelse är alla bilder olika och det finns inget sätt att få samma sak två gånger. Det är ibland frustrerande när du verkligen spikar bilden men något som motivets uttryck eller position för en hand inte är helt korrekt. Naturligtvis kan du skapa en bild av två men jag är den sortens fotograf som gillar att lyckas till 99 % med hjälp av kameran. Och det är en utmaning som driver dig att förbättra dig själv”.

Något som hjälper Frank att vara bestämd är hastigheten på hans Sony α7R IV som levererar mellanformatskvalitet med snabbheten hos en sportkamera. ”Vi har Hensel-studiostrålkastare som kan hålla jämna steg med α7R IV:s 10 bilder per sekund men det är mer att fotografera enstaka bilder och lita på kamerans omedelbara reaktioner som hjälper mig”, förklarar han. ”Jag har provat båda metoderna otaliga gånger och föredrar att använda min egen timing. Skillnaden på några mikrosekunder kan innebära att ögonblicket är borta så kamerans reaktionstid är avgörande”.

Nästan allt Franks arbete skapas med blixt och det är det som ger en knivskarp fördel för hans rörelsebilder snarare än supersnabba slutartider. ”Folk förväxlar ofta detta”, förklarar han ”och i studion eller när man arbetar med strålkastare är det blixtlängden som fryser rörelsen. Ställ in kameran på f/16 och 1/125 s och ta en bild med ISO 100 inomhus så ser du troligen att bilden är svart. Men avfyra blixten med samma inställningar (efter mätning naturligtvis) och voila – så är din modell där, definierad av blixtens hastighet. Därför kan du göra det med en slutartid på 1 sekund och få samma resultat”.

Kontroll av slutartiden blir avgörande i Franks långsamma synkronisering eller ”slutarsläpande” blixtarbete som blandar virvlande rörelse och skarpt definierade motiv i en drömsk eller kaotisk blandning av färg och former. ”Ibland experimenterar jag med långsammare slutartider och inställningar som håller det tillgängliga ljuset i bilden och blixten”, säger han ”och även om jag dras mer till de knivskarpa frysta bilderna kan slutarsläpande ge fantastiska resultat. Det är en mycket personlig stil och väldigt roligt, särskilt när du lägger till zoomeffekter eller flyttar kameran. Antalet bilder du sparar sjunker drastiskt men misströsta inte. Om du träffar rätt – träffar du verkligen rätt!”

För sina snabba blixtbilder förfokuserar Frank huvudsakligen sin α7R IV med hjälp av mittfokuspunkten och fotograferar i one-shot AF-läge, ”sedan låter jag modellen hoppa och eftersom jag oftast fotograferar med mindre bländaröppningar har jag svängrum vid rörelse”, förklarar han.

För andra bilder däremot, utomhus till exempel, blir det aktuellt med AF med ögonspårning och ISO-prestandan hos α7R IV.

Oavsett i vilken form rörelsen fångas – slående skärpa eller fascinerande oskärpa – är det i slutändan något som alltid har definierat hans arbete, ”för till och med från början”, avslutar han ”har modefotografering för mig aldrig bara handlat om ett vackert ansikte – det handlar om att påverka”.