Precis som vid all annan fotografering måste du hitta något annorlunda för att få dina vintersportbilder att sticka ut. Du måste hitta din egen stil och när du fotograferar en större tävling kan det vara svårt, inte minst när det handlar om backhoppning. Du åker till samma tävlingar år efter år, och backarna är också desamma. Och det finns inte många ställen för fotografer att stå på. Det första rådet är därför alltid att vara på plats tidigt. Försök att vara den första fotografen på plats så att du kan hitta den bästa positionen. Jag försöker att undvika att stå på samma ställe som förra året. Det är viktigt att alltid försöka bli bättre och göra något annat än det du har gjort förut även om det kanske fungerade jättebra.
När jag letar efter rätt position försöker jag alltid skapa en bild som inte ser vanlig ut. Ljuset är en av de allra viktigaste faktorerna, och det kan givetvis växla medan evenemanget pågår, så det är något du måste vara medveten om. Och så är det vinkeln att tänka på. Här letar jag åter efter något som är mer dynamiskt och inte bara en standardbild av en skidåkare eller backhoppare. Jag kan skapa olika stilar beroende på vilket objektiv jag använder, så jag tänker igenom vad jag vill visa och, vilket är lika viktigt, vad jag vill utelämna. Jag måste välja rätt så snart som möjligt, och därför är jag på plats tidigt och utforskar. När tävlingen har startat kommer idrottarna i en jämn ström och då är det svårt att byta plats, särskilt när alla andra fotografer har hittat sina positioner.
Att ta själva bilderna är faktiskt ofta rätt enkelt! Jag använder två Sony α9-kameror utrustade med olika objektiv så att det går snabbt att byta mellan dem. Jag ställer in autofokus på kontinuerlig och använder Utökad flexibel spot eller Enkel spot som gör att autofokuset kan spåra motivet perfekt. Ett snabbt och korrekt fokus gör att jag kan koncentrera mig på att ta bilden i rätt ögonblick och få bästa möjliga komposition.
Eftersom hopparna kommer upp i hastigheter på 100 km/h är det nödvändigt att ha ett snabbt autofokus, men för att kunna frysa ögonblicket när de är i luften måste jag också ha en snabb slutartid. Jag ställer vanligen in slutaren på 1/1000- eller 1/800-dels sekund, och gör resten av exponeringen manuellt. Jag använder manuell exponering eftersom den vita snön är så ljus att den ofta påverkar mätningen i kameran och får bilderna att bli för mörka. När slutartiden är inställd kan jag använda den elektroniska sökaren och den bakre LCD-skärmen för att se exakt hur de slutliga bilderna kommer att se ut. Då kan jag justera bländaren, ISO-känsligheten och även vitbalansen så att jag får en perfekt exponering i kameran.
Det finns tillfällen när jag vill visa vilka otroliga hastigheter idrottarna kommer upp i, och då använder jag en panoreringsteknik. Jag går ner till en slutartid på kanske en 1/100- eller 1/80-dels sekund, och försöker panorera i samma hastighet som backhopparen rör sig. Motivet förblir skarpt, men det skapar rörelseoskärpa i bakgrunden så att man får en känsla av fart. Det är en utmärkt teknik som verkligen får dina bilder att sticka ut.
När det gäller valet av objektiv beror det på var du står och vad du försöker visa. Jag använder objektivet FE 16-35mm f/2.8 GM när jag vill ta breda vyer som visar mycket av bakgrunden och miljön. Jag använder FE 24-70mm f/2.8 GM som ett allmänt objektiv för allroundbruk, och jag är också väldigt förtjust i FE 100-400mm f/4.5.6 GM. Eftersom 100–400 mm-objektivet är väldigt lätt med tanke på brännvidden, passar det utmärkt när jag måste flytta runt i skidbackarna och det har precis rätt brännvidd för de flesta bilder som jag tar.
Om jag ska beskriva vad jag vill fånga handlar det om ögonblick som innehåller både känsla och action. Jag vill fånga farten och intensiteten, men också idrottarnas reaktioner efteråt. Jag vill få fram känslan, och kanske inte bara hos idrottarna själva utan också samspelet med publiken och alla fans och supportrar som hejar på. Sådana korta ögonblick kan verkligen ge upphov till minnesvärda bilder.
Mitt sista råd är att använda dig av all din erfarenhet från andra typer av fotografering. Förutom alla de olika sporter jag har fotograferat har jag också ägnat mig mycket åt gatufotografering. De här erfarenheterna och mitt arbete med gatufotografering har fått mig att titta efter intressanta vinklar, bakgrunder och bra ljus. Det finns alltid saker att hämta från andra fotograferingsstilar som man kan ha nytta av när man fotograferar vintersport. Allt handlar om att utveckla sin egen stil och sina egna idéer.
”Det som är viktigt för mig inom fotografi är inte vad en bild visar, utan de frågor som den skapar”