Hur jag fotograferar | Rugby i rörelse

Det är alla berättelser kring varje evenemang som motiverar mig att ta sportbilder. Även om det som händer på planen självklart är viktigast handlar det inte bara om det. Det finns så många fler berättelser. Men hur gör jag för att berätta dessa med min fotografering? Här följer några insikter. Komma igång Oavsett vilken sport du vill fotografera är det absolut nödvändigt att du förstår sporten och hur spelet utvecklas på plan för att lyckas. Du måste kunna förutse spelets rörelser och vara redo att ta bilden när möjligheten uppenbarar sig, eftersom du får bara en chans att fotografera ett mål eller ett försök till mål.

Med sporter som är så snabba som rugby har man helt enkelt inte tid att tänka på hur man ändrar kamerainställningar eller bestämmer vilka av objektiven man ska fotografera med – det måste nästan vara en naturlig instinkt och det sker verkligen bara genom en förståelse av matchen, utrustningen och erfarenhet. Om du är nybörjare är det bästa stället att börja på gräsrotsnivå. Hitta en sport som du älskar och lär känna din utrustning genom att öva om och om igen.

Att få fantastiska bilder Jag letar alltid efter de enskilda stunderna under en match som verkligen berättar en historia och gör bilderna intressanta. När jag till exempel fotograferar rugby letar jag efter akrobatiska försök, känslomässiga firanden, tacklingar i avgörande ögonblick – allt detta blir fantastiska bilder som fungerar både i sociala medier och dagstidningar.

En del i att få dessa fantastiska bilder är att se till att du är på rätt plats. Detta beror till stor del på arenans begränsningar men också på om jag har ett särskilt intresse för bara en klubb eller för en spelare. Om en spelare till exempel spelar sin hundrade match eller troligen kommer att uppnå en annan milstolpe under en match ser jag till att vara särskilt uppmärksam på den plats och vinkel jag fotograferar ifrån så att jag har den bästa chansen att få pangbilden av spelaren.

Att ha rätt utrustning

Jag använder oftast både α9 och α7R III. Med α9 kan jag fånga allt och jag använder den mest med objektiven FE 400 f/2.8 G Master och FE 70-200 f/2.8 G Master som fångar snabba rörelser.

Jag använder α7R III för vidvinkelfotografering med objektiven FE 16-35 f/2.8 G Master eller FE 24-70mm f/2.8 G Master, beroende på vilken arena jag arbetar på och vilken typ av bild jag ska ta. Ibland använder jag också α7R III för att fotografera på distans och placerar den bakom ett mål eller en försökslinje för att fånga ett avgörande ögonblick. Med dessa objektiv kan jag täcka allt som händer var jag än befinner mig.

Använda rätt inställningar

Jag fotograferar alltid med manuell exponering. Jag gör en exponeringsavläsning från gräset mitt på planen innan en match börjar och sedan låser jag exponeringen, vilket innebär att alla mina bilder har en jämn exponering under matchen.

När jag fotograferar en sådan snabb sport är det kontinuerliga autofokusläget verkligen användbart för att få de kristallklara bilder jag behöver. Jag använder också fokusering på bakknappen med fokusering inaktiverad på slutarknappen, vilket innebär att slutarknappen bara används för slutaren och en bakre knapp, vanligtvis AE-L, aktiverar kamerornas AF. Detta betyder att det inte blir någon fördröjning i slutaren när du trycker på slutarknappen.

Sikta slutligen på att ta 20 bilder/sekund när du fokuserar på rörelser. För mig betyder det att jag har mycket bättre möjlighet att fånga en perfekt bild i ett viktigt ögonblick. Det är viktigt att fånga en viktig känsla eller bollen vid skott – om jag missar den finns det ingen andra chans. Missar jag den har allt mitt arbete varit förgäves.